Veckorna bara rasslar på. Önskar det gick lika fort med islossningen.
I söndags åkte jag med en väninna och tre barn till Mölndals Museum. Fint ställe! Vårt mål var Barbieutställningen, och den var rolig och tänkvärd.
Men bäst av allt var Öppet magasin. Där finns hyllor och åter hyllor med föremål som man FÅR pilla på och kläder som man FÅR prova. Där finns ett gammalt kök med broderade hyllkantsremsor (se där ett sällan använt ord) och en TV-monitor i skafferiet som sänder Humle och Dumle.
Sedan hittade barnen den här och sa: Mamma! Vad är det här för konstig skrivare?
De provskrev förstås. De första, fjäderlätta tangentbordstryckningarna lyfte knappt typarmarna(?) från sitt lilla bokstavsbo. Då smällde de på med kraft, skrev sina namn och gav mig sedan en undrande blick:
Hur byter man rad?
Telefonen med snurrskiva väckte också funderingar. Deras förstås, men även mina:
Min barndom står på museum …